Ronja Sjöberg, min stjärna.

Alltså jag vet att jag skriver sånthär hela tiden och jag vet att det tillslut kanske itne betyder någonting i slutändan om man skriver texter för ofta? Men vad vet jag. Det ända jag vet är att jag har en vän, en vän som inte är som alla andra, en konstig vän, för det är du. Du är den konstigaste av alla. Du har humörsvängningar som gör en galen ibland. Man vill typ gå fram och pissa på dig. Men samtidigt så vet jag varför och jag har ingen rätt att vara arg på dig. Du är en av dom underbaraste tjejorna på planeten, eller föresten, du platsar inte där. Du är bättre. Du får mig alltid att må bra. Jag blir alltid så glad när jag ser dig. Jag blir ledsen när du säger nå dumt till mig, det tar djupt inom mig. För jag vet att du är ärlig när du säger någonting och det gör nästan ondare då. Du är inte som alla andra, för ingen är som du. Du är min. Min underbara vän och jag älskar dig högre än stjärnorna. Jag önskar jag kunde beskriva hur mycket du betyder och allt, jag försöker ju som nu och de men får lixom ändå inte ut allt. Jag gillar allt som har med dig att göra. Din humor, ditt skratt, ditt sätt, dina dumma bortförklaringar, din senilhet, allt. Du är sjukt underbar, Ronja. Vill förklara det, vill att du ska veta. Jag vet att du finns för mig dag som natt. Du vet att jag finns för dig dag som natt. Och jag vill att det ska fortsätta vara så, föralltid. jag vet att jag kan vara fett irriterande och gud vet allt och därför vill jag säga tack för att du har stått ut med mig, genom eld och vatten, typ, right? Sommaren 2011 ska bli våran. Du ska bo hos mig och jag hos dig, får vi hoppas. För alltid då vi planerar att vi ska göra nå så blir det aldrig av. Men vi ska schteka, bada, gå på LK och spana på killar. Hihi. Längtar förbannat mycket. Jag vill skriva mer, kommer inte på något. Jag kan vara mig själv med dig. Vet du hur sjukt underbart det är? Jag kan sitta som en rutten banan, men okammat hår och osminkad (inte för att jag sminkar mig men du fattar). Du är den som håller mig i handen när jag är mörkrädd, den som ringer till mig när jag inte har någon annan, den som finns när alla andra sviker. Vi har varit vänner sen dagis. Vår vänskap har väl varit lite siochså men den har vuxit så sjukt mycket dom senaste åren. Du fanns hos mig när allt var piss. Jag ska alltid finnas för dig när du behöver mig och bröjar vi nångonsin bråka så kommer det nog vara på grund av mig. Men jag vill att du ska finnas för mig när alla andra inte gör det, även om vi inte har bra kontakt. Jag vill alltid vara din vän. Du lyssnar alltid. Jag kan prata med dig om allt. Du går aldrig bakom ryggen. Jag vet alltid var jag har dig. Du sviker aldrig. Jag behöver inte känna nån oro. Du finns alltid här. Jag kan väcka dig mitt i natten och du finns där. Jag måste inte bevisa nånting för dig. Du försvinner inte. Jag mår bra med dig. Du krånglar inte till allt. Jag vet hur du är.

Du är min bästa vän. För alltid.



(det blev inte så långt, men du fattar vinken)



Kommentera




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback
RSS 2.0